I love you but I hate the place you´re in

Pratade precis med mamma i telefon. Under min hittils veckolånga vistelse i Londonlandet har jag inte "saknat" någon eller något. Men nu gjorde det ont. Det riktigt kändes i hjärtat och jag ville gråta. 

Jag saknar så hjärtat skriker!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0