.

Nu är det snurrigt. Jag vet varken ut eller in. Vad vill jag? Magen mår mest illa och huvudet hänger inte med i svängarna. Magen försöker jag skylla på att jag hetsåt chips i bilen på vägen hem och huvudet skulle jag kunna skylla på att, ja... det är så det brukar vara där uppe.

Det är som ett plåster som jag vill dra av fort utav bara helvete. Men iställer sitter skiten kvar och jag kan inget göra utan att vänta. Jag har packat i en evighet nu. Jag har till och med packat ner kläderna jag skulle ha på mig imorgon. Passet är upphittat men försvann lika fort igen.

Klockan fyra imorgonbitti börjar det om igen!