.

Jag skulle inte vilja påstå att jag lever i förnekelse mer som att jag kämpar lite mer än förr. Att jag på ren vilja kommer lite längre. Ibland mycket.

Dagen har varit mot alla odds väldigt bra. Nu är jag sådär förkyld igen. Sådär så att ögonen är kokheta, näsan är lika tät som våra avloppsrör är här jusst nu och huvudet väger bly. Men jag "orkar" inte vara hemma. Sun Inn vågar vi oss dock inte till idag så jag och Josefin kör bio. Inte för att jag anser mig ha råd med detta svenssonnöje men slänger jag upp kortet riktigt snabbt och blundar under tiden kanske det inte känns lika mycket.

Helgens stora problem har löst sig. Tack vare Josefin <3.... (och halva Barnes). Så nu ser jag fram imot att jobba järnet (och tjäna därefter) fram tills Lördag. Jag kommer att rumla in runt 12 här på Lördagsnatten och var så sjukt lycklig.

Jag hoppas jättemycket för Syster nu<3... Det här ska gå bra!

Puss på er