Hugg och slag...

Inte konstigt att man tröttnar på skiten ibland.

Uppmuntran någon?!

Frustrationen är ett faktum!

Typ sikta mot stjärnorna eller något. Jag vill stå där och vinka, gå in genom en dörr (full med rök, självklarhet) och komma ut som Mary Poppins.

Nu tvingar jag mig själv till att ta en liten paus... Kaffet väntar!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0