Westfield Shopping Center

Europas största shopping center har öppnat inte långt härifrån. Spana in reklamen nedan.

Älskar den.

 


Älskar London!

Och...

...har man tråkigt riktigt länge.

Baby got but


Har man tråkigt...

...så har man

Vem kunde ana?

Jag har skruvat ihop lampan idag föresten. Den som har stått och glott i en månad. Jag har undvikit detta eftersom jag är så otroligt icke-händig och inte direkt varit på humör att trilskas med skruvmejsar och dylikt. Men tji fick jag eftersom lampan var i tre delar. Som i stort sett bara skulle klickas ihop.

Piiinsamt!!!

Happy Halloween

Sitter här med laptopen i knät. Mätt i magen och världens bästa sällskap, Syster! Barnen sover och jag har städat undan så gott det har gått. Eller snarare sagt så mycket jag orkade.

Det vart lite kaosartat här förrut. Kändes som hela Barnes var jusst i våran hall plus alla "Trick or Treats" som bokstavligen talat stod i kö utanför huset. En bunt med barn ringde på, man öppnar ger godis och stänger bara för att (på riktigt) fem sekunder senare öppna för nästa. Sjukt...

Sjukt kul ;)

Imorgon ska jag vakna precis när jag känner för det. Göra mig iordning, köpa Times, gå till Starbucks och beställa ställets största kaffe och bara rånjuta. Valet av tidning kan kännas mysko men jag har hört att Take That ska pryda omslaget. En intervju ska också finnas....

Saknar Mamma och Pappa ikväll. Snart är ni här och jag ser så otroligt mycket framimot dagen då jag och Camilla ska möta er på flygplatsen.

Change/Choice

Vi gör val varje dag. Om vanliga saker såklart som val av mat och kläder men också av sådana saker som man inte kan se eller att på. Som det här med inställning och attityd. Det går självklart inte alltid att vakna på rätt sida eller vara på perfekt humör men man kan välja hur man ser på saker. Vilken eller vilka delar av dagen man väljer att fokusera på.

Idag har jag verkligen haft en såndär superdag. Går lixom runt och mår allmänt bra. Nästan för bra... Fikat med Camilla i Chiswick, strosat i höstvädret (fy fan va fint det var) och åkt till Chalk Farm fasst åt andra hållet! Att sen komma hem till ett tomt (= lungt) hus med denna lappen liggandes utanför min dörr känns ännu bättre.





Charming

Mange.J Lasse Kuk och Röris. Det är namnen på Ulriks tre kompisar som kommer hit på fredag.

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Namnen säger väl allt...

Eller inget alls!

Hm...

Pilutta dig ;)

Trots tidigare inlägg så kan jag inte låta bli att le för mig själv ibland. Det kan vara i kön på Londis ( gud vet hur mycket tid jag spenderar där på en vecka), på bussen, när jag ger Sam välling eller när jag är på väg till Camilla. Jag kan bara komma på mig själv att se sådär psykiskt-sjuk-glad ut.

Varför??

Jo för att mitt i allt kaos som infinner sig i stort sett varje dag har jag det så himla bra. Jag stortrvis och mår BRA. Vardagen är precis som i Uddevalla fasst ändå inte. Den är vanlig fasst så mycket bättre. Mamma och Pappa lyser ju som bekant med sin frånvaro men det går rätt bra ändå. Det är inte så långt kvar innan dom kommer. Vad kan det va... 20-22 dagar kanske.


The Circus

Förkylningen gör sig ständigt påmind för så fort jag sväljer sticker det till i halsen något fruktansvärt. Nyser och fräser mest hela tiden.

Att säga att jag har haft fullt upp hela ( och då menar jag hela) dagen är en underdrift. Lämna på dagis, hämta på dagis. Städa, underhålla Samson, laga lunch, laga middag. Leka med Liv, gå och mata fråglarna. Besök av syster. På eftermiddagen utbröt tredje världskriget här hemma. Jag ensam med båda barnen. Tjejen fick mer eller mindre panik då mamma inte var hemma och satt och hyperventilerade i mitt knä i en halvtimma. Att samtidigt försöka mata Samson var inte det lättaste jag försökt mig på! Läggning av den minsta,diskning, mer städning, kolla genom mitt schema, hänga tvätt, borsta tänderna på flickebarnet för att sen läsa saga och lägga henne.

Runt åtta kom E hem så jag kunde ta mitt lilla pick o pack och dra. Stack in näsan på The Sun Inn för att göra ett tappert försök att vara social med Kajsa och Co. eftersom hon åker till Svearike på fredag. Det gick inge bra, jag var inget social överhuvudtaget. Det bar vidare till syster där det sociala absolut inte blev bättre på något sätt. Bara värre. Jag satt mest och kollade in i närmaste vägg.

När jag skulle gå hem utbrister Camilla : Åh, kolla det snöar!!

Jo tjenare tänkte jag. Men tji fick jag för snöade var precis vad det gjorde. Så jag vandrade hem genom Barnes med årets första flingor över mig.


För alla er nyfikna jäklar...



My House

En snabbis

Okej, mamma är tydligen lite orolig. Uppdateringen på bloggen är ju som bekant inte ens värd att nämnas. Detta är inte för att det inget händer mina kära. Mer för att jag har skrivkramp!


Men jag kan ju iallafall på en treårings nivå beskriva dagen som gått.

♦ Middag med Josefin på Red Lion.
♦ Gick förbi en alleles ensam Pete Doherty som satt på trappan och rökte. Vi växlade blickar. Han sket säkert i vilket. Jag kommer leva på detta i en månad.
♦ Varit i Hammersmith.
♦ Jag har vart ute och sprungit.
♦ Jag har fått underkläder av Emma. B.

Natti.

Wo-fucking-hoo

Fredagar är bra saker. Lite extra bra är dom i LondonLand. Vad ska ni göra i helgen?

Träffade en ny tjej, Josefin, i förrgår. Skit nice tjej. Ett tillskott för oss "nannys" här i Barnes. Nu ska jag slänga på lite mascara och möta upp jusst Josefin för att gå bort till min älskade (syster) och vara lite social så här på fredagskvällen. Är föresten fetmätt. Sådär så att byxorna verkligen trycker åt. Blev thaimat ikväll och man passar på när tillfället ges så att säga så jag åt för tre personer.

Jag har sån tur. Jag har hamnat i världens bästa familj. Dom är helt underbara. För att inte tala om min "riktigta" familj. Jag har världens bästa syster och världens bästa föräldrar.

Imorgon blir det Portobello Market. We like!

A LOT!!!!


Bilder




Bilder
1 Jag och en nyvaken Sam
2 Det kunde ha vart värre
3 vi latjjar lite, erkänn smickrande bild ;)
4 Liten kille är ute och går
5 Camilla, Matilda och Kajsa
6 Här hjälps vi åt

Kentan High Street

En sväng till Kensington avklarat på en timma. Det ni! Hade lite ärenden att uträtta. Dom är hemlighetsstämplade dock så det är ingen ide att fråga. Mitt i all kaos kunde jag på något sätt få med mig en hög med ( ellerav som lilla A säger) kläder in i provrummet. Kom hem med en tisha som jag tycker alldeles underbar. Ska ju igentligen absolut INTE shoppa kläder. Det ingår änna inte i min budget. Eller budget var väl att ta i men jag borde inte handla mer denna veckan.

När jag var på väg av bussen från Kensington kommer en kille smygandes bakom mig, harklar sig och frågar:

- Can I talk to you?
Nej gud, tänker jag. Nu ska han fråga om vägen eller något och jag är trött,hungrig och kissenödig.
- Yes, but i´m in a hurry.
- Oh, ok. That´s ok. Your nice!
-Ööööö...Sorry?
- Your nice, i like you.
Ni ska bara veta hur många fraser jag var på väg att svara med men det slutade med ett mjäkigt Thank you. Hallå liksom.
- Would you like a coffe or something?
Gah, jag orkar inte asså! Jag var absolut inte attraherad av killen på något sätt annars hade jag kunnat tänka på saken. Men jag ville inte få dåligt samvete för att ha "dissat" han på något sätt så jag kommer i min finurliga lilla ärta till hjärna på följande...
- I don´t think my boyfriend would like that. ( Bra att veta är att jag är singel)
Killen ser smått besviken ut men verkar hämta nya krafter och frågar.
- So you have a boyfriend? How is he?
- I REALLY have to go. Bye....

Hade planer på att gå ut och gå innan middag men regnet hänger i luften så det blir nog senare eller imorgon.


Nu får jag ge mig

Ena inlägget efter det andra och inte ett enda av dom innehåller något vettigt.

Ville bara berätta att världens bästa föräldrar alla gånger kommer hit nästa månad. Närmare bestämt 20-24. Känns superbra och är lycklig över att dom äntligen har bokat.

Nu måste jag verkligen lägga mig. Ska upp med höna imorgon och grejja lite.

Pöss.

Då var det äntligen dags

Lite nyfiken... vad har ni gjort idag? Jag är extremt självupptagen nu har jag märkt. Pratar bara om mig själv, berättar bara om hur min dag har varit o.s.v. Vi ber om ursäkt för detta!

Nu ska blir det sovdags iallafall. Äntligen. Jag har hört att man kan bli fet av för lite sömn. Och det vill vi ju inte bli.

Natti.


Churchroad



Jag tar inga bilder på förfesten, under klubb/pub rundan i Camden eller på vägen hem. Ne jag stannar utanför mitt hus halv sex på morran och tar kort. De e ju normalt!?

För dom som är oroliga...

...så kan jag berätta att allt är bra. Nästan som vanligt. Det kan jag bevisa genom att jag idag har burit ner följande

♦ en tallrik
♦ en kniv
♦ två muggar
♦ två muggar
♦ ett glas

Kvar är en gaffel som jag absolut inte kunde trixa med mig ner.

Sen har jag femtioelvatusen vattenflaskor med. Min favorit är den ifrån Tesco. Det måste det vara, den har stått där i en månad.

Behöver jag säga mer Mamma?



23.10 Update: Jag hittade en till mugg. Den är rosa. Ska försöka ta ner den imorrn.

Being nice isn´t always good

Sagt och gjort. Promenad klockan åtta. Inte direkt prick, mer fem över men går man upp tio i så är det inte mer än väntat. Det är också en såndär grej jag har gått och drabbats av. Jag har gått och blivit tidsoptimist. No good!

Jag skulle igentligen monterat ihop den där förbannade lampan som stått i hörnet och glott i en vecka. Men jag har haft bättre saker för mig. Tidningar och latte!

Emma åkte taxi hem från hem från Heathrow förrut. jäkla tur att hon kom hem överhuvudtaget för chaffisen somnade. Fatta grejjen att sitta ensam i en bil och chauffören somnar. Panik!!

Imorrn blir det Kitson Hall med Samson. Stor sal med massa leksaker, minibilar,studsmattor och alla andra saker en ettåring kan tänkas fantisera om.

Sen MÅSTE jag verkligen in till Hammersmith för min ansiktstvätt (det lät ju lyxigt) är helt slut...

Lattjar lite

Sam nöjer sig inte med något annat än att sitta i knät idag. Kan va rätt mysigt det....

Då vet man iallafall vart man har han



Jag & Samson

Ibland är vi sociala jag och Sam. Ibland inte. Då är det bara vi två som går runt i Barnes och myser.




Piteee

Har av okänd anledning glömt att berätta om dom två festliga typerna som var med igår. Den ena påminde om Pete Doherty och efteråt kom jag fram till att den andra påminde om Beavis (Beavis and butthead). Pete försvan någonstans på väg till Camden. Han ringde till Beavis eftersom han var vilse. Festligt grabben. Vilsen, full som en symaskin och ensam i london. Mitt bidrag i förslagshögen var att Pete skulle lägga sig ner på närmsta parkbänk för att ta sig en lur och vänta på att Beavis skulle hämta upp han lite senare på morgonkvisten. Pete tyckte så som jag förstod det att det var en bra ide. Beavis därimot var inte lika glad åt tanken.

Att Beavis kom från Piteå var lite svårt att höra eftersom han "hängde" med "den där". Det vill säga Pete som kom någon helt annanstans ifrån.

By the way... Beavis har varit på GG. Uddevalla enda nattklubb. Han tyckte det var ett Ok ställe.

Killen är från Piteå!!

Kan man jogga med solglasögon?

Nu blir det mot min vilja läggdags. Trots den otroliga lyxen att ha sovmorgon imorrn så kom syrran med den briljanta iden att gå ut och gå. Klockan åtta. Well well.... Nu när man har börjat så är det väl lika bra att fortsätta.

Natti.

Cravings

Sushi! Måste ha Sushi! Är sushisugen!

Mmm...

Later.

I´m the one that looks most swedish

Dagen har varit:

~ Kensington
~ Parkhäng
~ Välbehövlig ceasarsallad

Jag hade finfina planer på att gå ut och röra på fläsket, skrubba och smörja in mig, dricka te och sen blogga omdet för att skryta hur duktig jag har varit.

Jag kom mig ut, det var mörk. Jävligt mörkt gott folk. Började gå ( har alltid tänkt på det när man har ipoden i öronen och är ute och går.Går man annorlundare då? Känns som man struttar nästan, typ här kommer jag). Efter två kvarter kände jag att jag kanske skulle känna på en av mina stora rädslor här i livet, det vill säga jogga. Sagt (läs tänkt) och gjort. Jag joggade. Rätt länge med. Visade sig sen att det skulle jag ju inte gjort för jag flåsade inget under tiden men i samma sekund som jag slutade så trodde jag att lungorna skulle flyga ur mig.

Väl hemma försöker jag lite "smidigt" komma upp för alla trehundratjugofem trappor utan att väsnas så att lilltjejen inte skulle märka mig ( tusen frågor). Det gick lite segt. Spagettiben anyone? Skutta in i duschen, skrubba, skrubba, skrubba. Men där tog det stopp. Inget smörja och inget te. Inget smörja för jag kan inte hitta min lotion och inget te för att tanken på att palla mig uppochner för helvetestrapporna igen kändes inte så lockande.

Kensington är urmysigt. Alla ni som ska till London tycker jag defenitivt ska ta sig en tripp dit. Inget turisthyp och lagom många affärer inom gångavstånd.

Vi låg i Kensington Gardens jag och syrran. Det var väl igentligen nödvändigt då gårkvällen fortfarande känns. Komma hem runt halv sex är lite lalligt men man blir trötter i hela kroppen. Vi lanvände min nyinköpta herrsjal från H&M som underlag. Även fasst den är ovanligt lång, ovanligt bred och ovanligt fin så räckte den inte riktigt till till våra kroppar. Det fick vi bevis på när vi hade pallrat oss ifrån parken och var på väg in på The Gap. Camilla börjar fnissa och frågar om HON har någor på ryggen. Nej blev mitt svar varpå hon vänder mig om och börjar plocka löv från min kofta. Gu va kul! Snyggt! Verkligen! Men ska man se livet från den ljusa sidan så slipper parkarbetarna kratta den delen av parken.

Oj oj oj....Långt inlägg. Typiskt mig. Antingen inget alls eller allt på en gång.

UppOchNer

Igår va precis som resten av festkvällarna här i London. Fram oh tillbaka, köer, massa folk o.s.v. 20 minuter i kön till KoKo avslutas med en relativt stöddig vakt som säger
- 25 pounds ladys....EACH!
Haha, yeah right!!! Tror inte ens jag hade så mycket pengar kvar med mig....
Så vi drog vidare till Underworld vilket kändes lite bekant för det är precis denna rutten jag gjorde med Nena och Marie förra året. Först kom vi inte in på KoKo så vi drog till Underworld.

Idag ville jag verkligen inte vara bakis lovade jag mig igår. En hel dag åt ingenting lixom. Så det slutade med att ja drack två och en halv av mina (väldigt goda dock) cider och delade med mig av den fjärde till fröken O. Sen dracks det bara cola och vatten ute.

Varken hinner eller orkar skriva en mer detaljerad beskrvning för Millan ringde precis och undrade om vi kunde åka snart. Eftersom jag var övertygad om att klockan inte var mer än tio så undrade jag varför denna hetsen men den var ju närmare tolv så det var bara till att skutta upp ur sängen tvätta ansiktet och göra sig klar för ännu en dag i London.

Köss.


Torino

Chinatown vart inte direkt så amazing som jag kanske hade hoppats på. VIsste innan att det inte skulle vara så stort men men...
Ska alldeles strax dra på mig dom kläderna som ligger närmast (de vill säga golvet) gå bort till Londis och köpa vindruvor.


...

Jag vet inte vad folk tror. Eller vad dom tycker. Men allt är inte alltid en dans på rosor här. Jag har mina dagar, mina stunder då allt är hur jobbigt som helst. Vi har alla våra sett att visa det.
 
Saknaden efter mamma och pappa har hittils vart det enda som fått mig att gråta. Att sakna dom varenda eviga dag tär på en. Konstigt att man ska behöva flytta relativt långt bort för att uppskatta två underbara människor så mycket som dom förtjänar.

Jag sitter här och gråter en skvätt nu. För att jag saknar. För att jag insett hur mycket jag älskar.

This is how you do it!

Dricker latte, gnager på en seg rostad macka, lyssnar på nya Snow Patrol och väntar på att "orka" gå in i dushcen.

Vill verkligen åka till Skottland någon gång innan jag flyttar till Sverige igen.

Idag tror jag vi ska till Kensington så systeryster får shoppat av sig lite. Ställer jag mer än järna upp på. Jag och andra sidan har ju verkligen inga pengar kvar. Att leva ut sina drömmar kostar (i SEK). Hyror och räkningar har tagit ut sin rätt på mitt konto. Men jag är ovanligt lycklig för det. Man behöver inte pengar för att vara lycklig och ha det bra. Tak över huvudet, en säng och mat i magen är iallafall det jag värdesätter. Konstiga är att jag är mycket lyckligare nu än vad jag var i Sverige och hade ett rätt mycket fetare bankkonto. Men seriöst, vad ska du med pengar till....? VIsst kunna shoppa ibland är ju A & O ( speciellt i London ;) ). Men att gå och gräma ner sig för att livet kostar kommer förstöra dig. För det är precis  det det gör....KOSTAR!!!!! Du där imot bstämmer hur mycket det ska svida.

Luncha i Chinatown idag.

C ya...

...wouldn´t wanna be ya



Nej jag vet att det inte är någon ny Snow Patrol låt men den är förbannat bra ändå!

Jag är glad

...för att...

* mamma och pappa ska komma hit snart.
* jag av en slump hittat alla tre knappar som lossnat och försvunnit från min nya tunika.
* jag fortfarande är lika kär i min jeanskjol från topshop. Var lite orolig att det skulle vara en första-blicken och inget annat.
* jag är ledig fredag-söndag
* jag och tjejen i familjen äntligen kommer bätte överens.
* jag har blivit beroende av vindruvor och inte Ben&Jerrys eller KitKat...

London

No news...

Uppdateringen på bloggen är rätt kass asså. Men det är så himla svårt att försöka att beskriva hur det är här för alla hemma i Sverige och alla försök framstår som skryt känns det som.

Mamma och pappa kommer om cirkus en månad. Say no more. James Franco är rätt snygg, jag har skoskav för fjärde gången sedans jag kom hit och sötningsmedlet på Starbucks suger!

...

jag känner mig alldeles ensam


RSS 2.0