2 much of nothing

Igår började det igen. Det vanliga livet. Hur vanligt det nu kan bli på ett sånt här jävla ställe. Igår då som sagt, nöta jag runt i Barnes med brist på annat att göra. Satt på varenda bänk jag hittade och läste samma skit LOOK ( ja tycker egentligen att den är bra). Plingar Camilla och hoppas på sällskap. Japp, hon slutar halv två så jag reser mig från den fin fina bänken och traskar bortåt Ferry rd. Jag vet inte riktigt hur man lägger fram sånt här på ett bra och trevligt sätt men iallafall, då mer eller mindre går det förbi en blottare. Skit trevligt. Jag blev inte speciellt berörd, mest arg. Jävligt arg. Men för alla er ( m&p) så var det inte så fraligt. Oroa er ej! Vänder efter detta mötet om och tar en annan väg. Går till Ferry och in på en liten väg där jag tror att syster ska befinan sig. Visade sig att det gjorde hon inte alls det. Det var åt andra hållet hon var så det var bara till att vända. Kul. Vi gick brevid Themsen ( Tha Thems ) och spejjar ut över denna vackra älv som vi har förärats med. Helt plötsligt blir både jag och Camilla lite tysta och fundilurande sådär som abra två systrar kan bli. Båda har nämligen fått syn på samma konstiga sak som guppar i vattnet. EN HUND! Död vill tilläggas. Äcklig som fan, ush! Blä! Inte trevligt. Kommer hem och är hemma i 20 minuter innan familjen anländer. Vi käkar god mat och har supertrevligt. Liv var trött så hon ville gå upp och lägga sig. En halvtimma senare spyr barnet. Igen, och igen och igen.

Idag vandrade jag och Sam The Man bort till Putney. Närmare sagt Eddie Katz. Värsta grejjen för små troll. Iallafall, det regnade typ minimalt hela vägen och jag kände mig mest som en blekfet svensk ( säg nu inte att det är sant, jag tar åt mig). När vi nästan är framme och jag ska svänga upp på main street typ så går han där. OLLE! Asså orka. Jag borde tala om för pöjken att jag tycker det här börjar bli jobbigt. Dock kommer jag isådannafall välja ett tillfälle då regnet inte gjort mitt hår stripigt och mascaran kletig. Då jag inte har på mig kläderna jag hade igår ( dagen innan det och dagen innan det). Typ såhär tror jag att jag ska säga: One pömmes with mayo och stop följa efter me please!

Vi har nu pågrund av lite för många omständigheter (våran stolthet) fått byta pub till Red Lion.

Rolig grej som hände på Londis häromdagen. Linnea skulle köpa tändstickor och stod före mig i kön. Killen i kassan frågar henne om leg vilket Linnea inte hade med sig. Men sen kollar killen i kassan på mig och frågar Linnea om hon är med mig. Ja svarar hon och då gick det helt plötsligt bra att köpa. Vad nu då? Är jag ett vandrande leg nu eller?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0