mountains to move

Ush, ush, ush... FYYYYYYYYYY!

Sitter här med tårar i ögonen! Jag har nog aldrig varit så glad över något. Eller jo studenten kanske!? Jag är så sjukt tacksam över att få vara tillbaka.

Men samtidigt, mest hela tiden, sedans jag steg av planet så saknar jag Mamma och Pappa! Oj och Ush! Jag minns inte att jag saknade dom såhär när jag åkte för ett år sedan och inte när jag åkte tillbaka efter jul. Inte ens när dom vart här och hälsat på.

Kan man bli mer kluven?
 Vuxna människa!!

Jag älskar verkligen London!

Nu ska jag duscha och sen gå bort och jobba extra hos min "andra" familj! En mini-reuonion!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0