Purple Rain

Det var länge sedan jag var så kluven. Jag vill att tiden ska gå så fort fram tills Onsdag. Men ur en annan synvinkel vill jag att tiden ska stå still. Jag vill att allt ska stanna! Vet inte om jag borde vara glad åt kommande besök när jag vet vad som väntar runt hörnet.

Jag tänker. Jag tänker att om jag gör det här eller det här så kanske, kanske finns det en chans att allt förblir det samma. Det måste ju finnas något jag kan göra. Eller? Paniken intar allt i min närhet när jag tar mitt förnuft till fånga och förstår att så är ju inte fallet. Saker kommer att ske vare sig jag vill eller ej. Jag får klaustrofobi i min egen kropp. Fan, fan fan. Jag måste sluta att göra ingenting. Men det är samtidigt det ända jag kan göra.
 
Ingenting.


Where is the justice in this?

All the details in the fabric,
All the things that make you panic
All your thoughts resort so statically
All the things that make you blow
And no reason go on and scream
If you're shocked it's just the fault of faulty manufacturing


 Everything will be fine
Everything in no time at all
Everything...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0