.

Tillbaka till verkligheten (?) på Måndag. Ser verkligen inte fram imot att säga adios till mami & papi men det är ju aldrig roligt. Man känner sig alltid så jävla skyldig när man åker tillbaka. Nästan så att dom sista orden innan jag vänder dom ryggen borde vara förlåt... Men sålänge jag vet att dom mår bra så antar jag att det är ok.

Längtar tillbaka till London. Vill dit nu, men som vanligt vill jag vara kvar här. Men det känns i hjärtat att det är dags att åka tillbaka nu. Vi kan ju inte låta Rooster vänta längre. Vore ju inte fair! Längtar efter konstiga saker, såsom bussarna, Starbucks ( kanske inte så konstigt ), Westfields ( nästa köp blir en klocka, Neptune eller Tritoni )... Och ja massa andra saker. Älskar att jag får chansen att börja på nytt i det gamla. Ny familj och nya tag.

Men innan London väntar magisk packning då jag ska få ner min tidigare övervikt plus klämma ner alla klappar. Och ett besök hos världens bästa Katta aka FRISÖREN!

 AMEN!

Damn man, you´re good!

CRUZ